Det hela började med att jag ville ta ett kort på henne när hon cyklade. Men se, det ville inte Ella att jag skulle göra. Nåja, jag stoppade ner telefonen i min ficka igen. Då ville Ella ha den. Hon får spela på den ibland när vi är hemma, eller titta på film ibland när hon står på ståbrädan, men just den här gången funkade det inte. Så jag sa nej. Oh My God!! Hon började skrika värre än en katt som klämt svansen! Drog i vagnen, där Alice låg. Kastade nappen! Drog i min jacka, allt för att komma åt telefonen som låg i min ficka. Och så höll hon på HELA vägen hem. Det gick inte att resonera med henne, så klart, utan det var bara till att fortsätta att gå med en levande siren bakom sig. Behöver jag berätta att det var ganska många som tittade åt vårt håll? En äldre dam tittade på Ella och frågade henne ifall hon hade gjort illa sig. Nej, svarade jag, det här är bara trots när man inte får som man vill!
Måtte denna period gå över snabbt! Efter att ha skrikit i trappen, kasta nappen ett antal gånger, sitter hon nu och tittar på My little pony på Moas dator. Som om inget har hänt. Pust. Mitt i allt lyckades i alla fall Alice somna i vagnen. Så nu har vi lugn och ro här i huset :)
Det var ju inte en sån här bild jag hade tänkt...
2 kommentarer:
Hejja Ella !!! HAHAHA!
Ja, sen läste jag i aftonbladet att rektorn nekar till att hon skulle ha sagt det där. Låter underligt medtanke på att hon tydligen ringt hem till tjejens föräldrar och sagt att tjejen inte borde lägga nån energi på det där.. O.o
Sen är det inte hellre förvånande att hon gjorde sådär, rektorer blundar för mobbing och liknande hela tiden.. :/
Skicka en kommentar