Oj, vad längesen jag skrev! Det har hänt en del sen sist, en hel del faktiskt, och jag har skrivit många inlägg i mina tankar, men tiden till att faktiskt sitta ner och skriva dem har inte riktigt funnits...
Jag kanske ska försöka sammanfatta det senaste halvåret åt er. Lite snabbt.
Efter många om och men fick vi en remiss till Alice för öronen. Ungefär tre månader efter mitt senaste inlägg, fick vi en tid på Handen närsjukhus. Efter att läkaren där tittade henne i öronen och fått hennes sjukdomshistorik, så var saken klar. Det bestämdes att hon skulle få rör i båda öronen. Vi fick själva vara med och bestämma när hon skulle få dem. Väntetiden från det att hon ställdes i kö skulle vara ca tre månader, så vi bestämde att hon skulle ställas i kö direkt. 29:e augusti fick hon tid och Johan följde med henne. Hon tyckte inte alls om narkosen, skrek och fäktades med armarna, men i övrigt gick det bra. Hittills har hon int haft ont i öronen en enda gång, och då är vi ändå en bra bit in i oktober! I november ska vi på återbesök, och vi håller tummarna för att båda rören sitter kvar :-)
Sommaren har varit helt underbar i år! Precis som vi hoppades :-) Vi har verkligen njutit här i hemma i vårt radhus. Barnen planterade tomatplantor och blommor av alla de slag. Vi har grillat hur mycket som helst, ända tills vi blev less. Vi började faktiskt redan innan snön hade tinat bort ordentligt, så vi hade en vääääldigt lång grillsässong. Varma dagar fick barnen svalka sig i den lilla poolen på baksidan, medan jag satt och solade. Vi åt lunch och middag ute, glassar i massor och hur mycket lek på gården som barnen bara orkade. Dessutom hann vi med ett par besök till Grönan också.
Det var precis en sådan sommar vi behövde.
Vi blev kvar i Stockholm över Midsommar och for iväg till Tyresö för att dansa runt midsommarstången. Efter att alla dansat sig svettiga (stekhett och vindstilla) for vi hem och grillade. Utan att vi tänkte oss för lagade jag och Johan mat till ett helt kompani, trots att det bara var vi, vilket resulterade i att vi åt rester hela dan därpå.
Mamma och pappa kom på besök en vecka, och jag och Johan passade på att leka ansvarslösa tonåringar ett dygn och for iväg på festival. Det var flera bra band vi ville se, men det jag såg fram emot mest var Green Day! Och de var precis så bra som jag hade hoppatsw. I nästan 3 timmar var de rent magiska! De blandade gamla låtar med nya, körde precis de låtar jag ville höra. Jag var lyrisk efteråt.Det var helt klart den bästa konsert jag har varit på - någonsin! Under tiden som vi väntade på att de skulle gå upp på scen, upptäckte jag ett nytt band. Alltså nytt för mig. Johnossi. Otroligt bra! Det var väldigt skönt att faktiskt bara få vara Helén och Johan ett dygn, att få göra det vi kände för utan att ta hänsyn till blöjbyten eller nattningstider.
I slutet av juli var det dags för det vi hade längtat efter hela den långa vintern. Mitt i natten for vi till Arlanda och klev på ett plan för att landa i vår drömsemester på Menorca.
Vi hade varit lite oroliga för hur det skulle vara att åka iväg bara jag och Johan med tre barn, men det gick hur bra som helst. I en vecka gjorde vi inget annat än att bada, lapa sol och äta gott. Perfekt!
Barnen träffade snabbt några jämnåriga att leka med, och jag och Johan fick några att sitta och snacka med under tiden som vi var i poolen med barnen.
På en vecka lärde sig Ella att hoppa från poolkanten och ligga och flyta. Alice fick låna ett sånt där "flytrör" och lärde sig snabbt att om hon sparkade med benen så förflyttade hon sig. Det gällde bara att va med så att hon inte kom ut på för djupt vatten! Visserligen hade de ju armpuffar på sig båda två, men vi vilole verkligen inte riskera nån olycka. Några gånger provade vi stranden och Medelhavet, men det var det bara Moa som tyckte om. Hon låg och guppade på vågorna och njöt. De två små nöjde sig istället med att plocka snäckor till sandslottet. Det enda tråkiga var att veckan gick alldeles för fort... Men vi har bestämt oss - det här kommer vi göra om! Kanske inte till Menorca, men till något annat land runt Medelhavet. Tips nån?
Ella växer också och blir större och större. Hon går sista året på förskolan nu, nästa höst är det skolstart för henne. Herregud! Snart flyttar de väl hemifrån också alla tre... Hon har lärt sig cykla i år och är mäkta stolt. I början av sommaren gjorde vi ett försök, men då tyckte hon att cykeln utan stödhjul var alldeles för stor, så vi ställde bort den igen. Efter Menorca ville hon prova på nytt. Jag sprang två varv runt gården med henne, men kände att hon inte alls hade balansen för att klara av det själv. Sen gick det nog en månad innan hon bad att få prova igen, och då bara kunde hon! Efter att Moa visat henne hur hon skulle ta fart själv, fixade hon det också :-)
I sommar har hon även sovit över hos en kompis själv för första gången. Det gick hur bra som helst! Så nu vill hon sova över hos alla sina kompisar :-) 
När vi kom hem från Menorca var det dags för Moa att springa lilla Midnattsloppet. Johan sprang det vanliga loppet och de två hade tränat ihop en del under sommaren. Efteråt var de nöjda båda två, och det var huvudsaken :-)
Vi har länge varit tveksamma till den skola som Moa har gått i. Jag har tyckt att det har varit lite för fritt, och funderat på om Moa verkligen fått lära sig det hon behövde. Nu i år gjorde vi slag i saken och hon fick byta skola.Från att ha gått på en liten skola här i Skarpnäck med 75 elever, började hon och en kompis på en skola inne vid Skanstull med 1100 elever. Det blev en rejäl omställning för dem! De måste åka tunnelbana och buss till och från skolan. De har läxor. Flera stycken varje vecka. De har längre skoldagar. Men det funkar bra! De trivs, båda två, och verkar ha kommit in ganska bra i klassen.
Nu är hösten här med allt vad det innebär med stressiga mornar, hämtning på förskola, laga middag, tvätta, städa, storhandla och allt annat som hör vardagen till, men snart kommer det efterlängtade höstlovet. Då ska vi fara till Värmland och gosa med en liten bebis. Där finns nämligen en liten go tjej, som vi längtar efter att få träffa! Givetvis längtar vi efter att få syster och hennes kille också, men mest längtar vi efter att mysa med en liten bebis❤
