Blåsigt värre!

Vi for på äventyr idag. Så långt söderut på Öland som man bara kan komma. Till Sveriges högsta fyr, Långe Jan. Efter en lång, snirklig och i mitt tycke alldeles för smal väg kom vi till sist fram till Ölands södra udde. När vi for hemifrån stugan hade det varit hyfsat varmt och soligt, så vi hade på oss shorts eller kjol och linne. Det var dock alldeles för lite. Det blåste extremt mycket när vi klev ur bilen. Nästan så att vi höll på att blåsa bort! Alice kippade efter andan, stackaren. Som tur var hade vi tagit med oss både långbyxor, tjocktröjor och våra jackor. Allt åkte på!

Innan vi vandrade uppför alla trappstegen till toppen av Långe Jan, tittade vi in på en utställning som låg bredvid. Platsen runt fyren är en nationalpark, och många ornitologer vallfärdar tydligen hit till Ottenby. Utställningen handlade om just fåglar av alla de  slag och var väldigt barnvänlig. Man kunde gissa vilka fåglar som hade lagt vilka ägg, vem som gjort olika fotspår, lyssna till fågelsång och få en hackspett att hacka. Dessutom kunde man titta ut över havet med en stor kikare. Just som vi tittade fick vi se en säl! Den låg därute och solade sig på en sten som stack upp i havet. Häftigt!

När vi var nöjda med utställningen gick vi bort för att bege oss upp i fyren. Flickorna sprang i förväg och Johan hastade efter. Jag fick äran att bära Alice upp för alla trappstegen. Fyren är ju 40, 6 m hög, så   det var ett antal trappsteg! När vi gick ner hörde jag nån som räknade dem och fick dem till 150. Kan säkert stämma! När jag väl kom upp kändes det i både benen och armen där jag bar Alice :-) Men det var det värt! Vilken härlig utsikt! Underbart! På den ena sidan var det lä, och där stod alla och trängdes. På den sidan där vinden låg på, kunde man knappt stå upprätt. Moa gick så klart varv efter varv och tyckte att det var hur häftigt som helst. Ella ville ner direkt. Och Johan fick nästan svindel, så han gick in igen med Alice :-)

Ibland fick vi pausa i små fickor i väggen när vi fick möte i den smala trappen. Mycket spännande tyckte Ella, som ville pausa oavsett det behövdes eller inte. Vi bildade snabbt kö på vägen ner... Det går inte fort när man är liten och ska gå ner för trappan med en fot i taget :)

Vi hade föreställt oss att vi skulle ha en mysig picknick i gräset. Packat matsäck, filt och allt. Det gick inte riktigt som planerat. Blåsten ställde till det lite för oss. Så det blev en baklucke-picknick istället :-) Funkade bra det med!

När vi skulle köra därifrån fick Johan köra. Jag hade inte lust att köra den snirkliga vägen en gång till. Jag känner verkligen att det var tur, för när vi körde tillbaka fick man räckte det inte bara med att man skulle ha koll på hur och var man kunde mötas med alla breda husbilar. Dessutom fick man koncentrera sig på en massa får som bestämde sig för att springa över vägen. Märkligt, men som på en given signal, så var det flera olika grupper med får som bestämde sig för att gräset var grönare på andra sidan vägen. Men det gick bra! Inga får blev påkörda, och bilen höll sig på vägen :-) Johan tyckte inte att det var så farligt, mest jag som tyckte att det var lite otäckt... Moa passade på att ta kort :-)

På vägen tillbaka till stugan passade vi på att göra några mindre stopp. Först stannade vi vid Gettlinge gravfält. Johan och flickorna hoppade ut och tittade på skeppssättningar och friskor (så kallas tydligen de öländska väderkvarnarna). Själv väntade jag i bilen med en sovandes Alice. Sen passade vi på att ta en glasspaus när vi kom förbi Mörbylånga. Där hände verkligen inte för mycket. En gata med några få butiker, några turister som satt och åt på byns enda uteservering. Tyst, lugnt, sömnigt. Vi hittade iaf ett fik som hade en uteservering på en innegård. Bra, tänkte vi, då får vi lite lä! Vi tog alla olika smaker på våra glassar - regnbåge, kola, choklad, valnöt, champagne, banan - så vi passade på att smaka av varandra. Alla var nog lika goda - mums!

Väl tillbaka i stugan, fixade vi i ordning lite enkel middag. Inte lätt när man bara har två plattor och mikro, men pasta och stekt falukorv uppskattades! Moa hade tjatat i stort sett ända sen igår om att hon ville gå till poolen som finns här bredvid, men Johan tyckte att det var liiiite för kyligt i luften. För mig var det på tok för kallt. Jag frös nästan med jackan på! (Visst har jag nämnt att det blåser här?) Istället bestämde de sig för att gå iväg och spela lite minigolf. Helt ok för Moa :)

Ella och Alice somnade tidigt bägge två. Alice somnade till och med innan hon druckit upp sin välling! Då är man bra trött. Det gör absolut ingenting att de gick och la sig tidigt. Förhoppningsvis innebär det att de vaknar utvilade. Och det behövs för imorgon drar vi till Ölands djurpark!