Midsommarhelgen 2012 ♥

Ja, jag vet att det var ett tag sen, men har bara inte haft tid att skriva och berätta om vår midsommarhelg. Men nu när Alice äntligen har somnat och övriga familjen är iväg, så kanske jag hinner :)

På torsdagen i förra veckan packade vi i vart fall in oss i bilen för att fira midsommar med storasyster och hennes familj nere i Skåne. Alternativet att stanna kvar här i Stockholm, själva, var inte så lockande. Alice fick sitta i sin nya bilstol. Funkade hur bra som helst :) Den har dessutom en jättefiffig grej. Det är som två utåtstående dynor som barnet kan vila huvudet mot ifall det somnar. Mycket praktiskt! Nåt sånt finns inte på den som Ella har (en betydligt äldre modell), så när hon har somnat, har huvudet alltid fallit fram. Inte kanske det mest bekväma sättet att sova. Med huvudet mot bröstet. Hittills är vi mer än nöjda med Alice stol! Dessutom kan man höja nackstödet, så hon kommer kunna använda stolen läääänge! Det var lite meck med att flytta runt alla bilstolar, klura ut hur man skulle fästa Alice (finns bl a ett stöd som ska som ska stå mot golvet i en viss vinkel), vilket gjorde att vi kom iväg från Stockholm betydligt senare än planerat... Dessutom skulle vi in om något systembolag på vägen ner för att köpa lite öl, vin och snapps. Sånt behövs ju när man ska fira midsommar ;-)

Sent om sider kom vi iaf fram, och barnen som var uppe i varv busade på med systers två gossar. Till sist fick vi alla i säng, och då var även vi vuxna helt slut... Givetvis vaknade barnen tidigt och sen var det full rulle hela dagen! Haha! Tur iaf att syster har en stor trädgård som man kan låta barnen springa av sig i :) Efter lunch började vi försöka göra barnen och oss själva iordning. Tar lite tid när man är många. Till sist kunde vi lämna huset finklädda och gå i rask takt mot Folkets Park, där det skulle bli dans runt stången. Ella hade redan meddelat att hon ville INTE dansa små grodorna. Hon skulle dansa som en ballerina! Så det så! När hon väl fick se vad det var dans var hon först mycket tveksam. Men när jag, Moa, Alice och syster dansat en stund, ville hon också vara med. Systers gossar hade dock inte tid till att dansa. De sprang runt och busade med sina kompisar istället :)

Efteråt försökte vi få till några fina mdsommarkort. Regnet hängde verkligen i luften. Givetvis ville barnen inte riktigt samarbeta. Om en tittade i kameran tittade minst en annan åt något annat håll. Eller gjorde en lustig grimas. Eller flaxade med armarna. I synnerhet syster yngste gosse Isak hade svårt att hålla händerna stilla. De var överallt! "Stoppa ner händerna i fickorna" bad jag honom, och tyckte att jag var riktigt smart. Då börjar han istället marschera på stället! Höga knän och allt! Haha, suck, vad ska man säga :-)

Vi fick ett hyfsat fint kort på mig, Moa och Ella (fast Ella var lite tjurig av nån anledning). Alice däremot hade slocknat i vagnen. Lika bra det, så fick hon sova hela promenaden hem. Just precis när vi lämnade Folkets Park kom regnet. Som tur var var det ingen störtskur, utan mer ett stilla sommarregn, men ändå. Jag hade med ett paraply, som Ella och Isak fick dela på när de satt tillsammans i hans vagn. Regnskydd över Alice vagn, och sen jäkta på Moa och Loke så att de inte blev alltför blöta. Verkligen tur att syster tog med en vagn till Isak, annars hade det tagit en evighet att gå hem med två 3-åringar som har trötta ben... Dessutom ringde syster till sin man, som mötte upp oss med bilen. In med barnen, och så gick vi vuxna vidare i regnet. Hellre att barnen får slippa regnet. Vi vuxna klarar ju oss.

Väl tillbaka hem till syster, ställde vi två oss i köket. En massa god mat skulle fixas innan resten av gästerna kom. En god vän till systers man och hans familj var på väg. Tur i oturen så gick deras bil sönder, så systers man fick åka till undsättning. Detta gjorde ju att jag och syrran fick liiite mer tid i köket :-) Och det behövdes! Till sist kom iaf gästerna fram och det blev dags att äta all den goda maten! Mums! Måste säga att jag är mycket mer förtjust i midsommarmat än julmat. Massa gott från havet :) Dessutom gjorde jag en gubbröra som blev riktigt lyckade (om jag får säga det själv...). Det är alltid lite vanskligt när man testar ett recept som man aldrig har gjort förut, men den här gången blev det bra. Regnet fortsatte att ösa ner, men det gjorde oss absolut ingenting. Vi satt i systers uterum - jättemysigt! Efter maten ville barnen springa ut i trädgården, trots regnet. Helt ok. För engångsskull hade jag faktiskt varit förutseende nog och tagit med både regnställ och gummistövlar till båda två :)

Senare på kvällen hade vi disco, med barnen som DJ's. Blev en hel del Lady Gaga, Eric Saade och Maroon5. Ibland försökte nån av oss vuxna bryta in och bestämma, men det var inte populärt när vi försökte spela gamla klassiker :) Haha! Tur då att det som barnen valde att spela var helt ok. 

Dagen efter tog vi det l.u.g.n.t. Det gjordes inte många knop... Barnen var ute och lekte mest hela dagen, och på eftermiddagen passade vi på att grilla. Inte alls dumt- kött, grönsaksspett med svamp, paprika och körsbärstomater. Och så potatissallad till det. Barnen fick korv med bröd istället. Lättast så. Fast Moa åt faktiskt lite karré. Och Ella åt bara korvbrödet :)

Sen på söndagen kom mina föräldrar upp. De ville inte missa att träffa oss nu när vi var nere en sväng. Eftersom jag var sugen på en tur till EKO-hallen, bestämde vi att vi skulle träffas där. Ella ville ha typ ALLT i affären! Jag förklarade att hon fick önska sig saker, och att hon kanske kan få det när hon fyller år. Då önskade hon sig ALLT i affären istället. Haha! Barbies, Barbies och åter Barbies. Och så My Little Ponys, Fillyhästar, ja i stort sett allt som är rosa och gulligt ville hon ha. De fick nån liten grej, både hon och Moa. Jag var mest intresserad av att försöka fynda lite billiga vardagskläder åt dem. Båda två behövde nya sovkläder, och Moa behövde ett gäng med T-shirts. Hittade en del, så jag blev nöjd :-)

Sen blev det en lugn dag. Mamma hade med sig lite gofika - vinbärskaka! Ute smattrade regnet, så barnen lekte inne i stort sett hela dagen. Syster har fixat ett stort lekrum åt sina gossar, och därinne lekte de jättefint alla 5. Jajamensann, Alice fick också vara med :) Fast hon lekte mest bredvid. Hon tittade storögt på allt vad de andra hade för sig och önskade nog att hon var lite större så att hon också kunde va med. Men den tiden kommer... 

Dessutom har de ett fotbollsspel i uterummet, och där roade barnen sig också långa stunder. Ordnade turneringar (fråga mig inte vem som vann för det vet de nog inte ens själva...). Alice hittade också dit, fast hon är lite för kort i rocken än så länge för att kunna spela. Men hon gjorde ett försök! Haha :) Hon vill verkligen kunna allt som de andra kan. Antar att det blir lite så med nummer tre. Att de börjar med mer avancerade saker tidigare. Med Moa var vi ju jätteförsiktiga. Herregud! Hon fick knappt göra nåt som inte var anpassat för hennes ålder. Förutom att trä pärlor, för det började hon med på dagis redan när hon var knappt två. Ella var vi väl lite slappare med. Moas leksaker fanns ju precis överallt, även om vi givetvis såg till att hon inte fick tag på några smådelar. Lite så är det med Alice också. Hon leker lika mycket med Ellas saker som med sina egna. Dock plockar vi undan alla smågrejer till Barbiedockorna. Vill absolut inte att nåt ska fastna i halsen på henne. Men vi är väl lite mindre hysteriska nu med nummer tre. Lite mer avslappnade. De kan oftast MYCKET mer än man ger dem credit för :-)  

Enda problemet med Alice är väl att hon är folkskygg. Så fort någon annan än jag, Johan, Moa eller Ella försöker hålla henne så gallskriker hon. Och hon kan verkligen skrika! Så har det alltid varit, förutom när hon var pytteliten. Vi försöker verkligen träna henne när möjligheter ges, men det blir ju inte så roligt... Inte för den som ska hålla henne. Mamma gör verkligen tappra försök, och det går betydligt bättre om Alice får vänja sig nån dag. Den möjligheten fanns ju inte under midsommarhelgen... Till en början såg det ut att gå bra, men just som jag fick fram kameran på mobilen, så brast tösen ut i et gallskrik. Nåja, Johan ska ju skola in henne på dagis i augusti. Kommer säkert gå bra ;-)

På måndag förmiddag packade vi in oss i bilen och styrde färden mot Stockholm igen. Gick lite fortare den här turen, men det är ändå drygt att köra. I synnerhet när det ösregnar i stort sett h.e.l.a. vägen. Vi stannade och åt när vi kommit ung halvvägs. Utanför restaurangen stod en hoppborg, Gissa om Ella tjatade om att få gå till slottet?!? Trots att det ösregnade utanför! Tills sist gav hon ändå med sig. Mot att jag loooovade att hon skulle få hoppa i en sån där borg en annan gång. När det inte regnade.

Ja, så där blev vår midsommarhelg. Precis som en typisk svensk midsommar ska vara - lite sol, en hel del regn, sill, nypotatis, nubbe och goda vänners sällskap ♥ Hoppas att ni också hade det bra!

Victory!

Vila?

Alice har visst bestämt sig för att INTE sova middag idag. Hmm. Trots att hon vaknade redan kl 6 imorse så är hon inte alls sugen på att vila. Nu är klockan halv fyra! Det börjar nästan bli för sent för vila. Ifall hon ska somna i vettig tid ikväll! Lär ju bli en toppen kväll ;-)

Johan har redan försökt få henne att vila lite ett antal gånger. Men nädå, hon vill inte alls. Ligger bara och vänder och vrider på sig. Och så nyps hon i! Hon gör så innan hon ska sova. Ligger och nyper oss på överarmarna. Gör lagom ont när hon gör det på insidan! Aj! Hon börjar bli riktigt stark i nyporna och pincettgreppet är det inget fel på. Jag har fullt med små blåmärken! Inte så snyggt när man vill ha linne på sig...

Nu ska Johan och de andra två strax

fara iväg och köpa en ny cykel till mig. Kanske att hon kan få ro att vila då när det blir lugnt och tyst här hemma. Hoppas det! Både för hennes och vår skull ;-)

Egentid!

Så skönt! Har fått mig lite egentid idag och varit och shoppat och lunchat med en kollega. Snackat en massa om allt och ingenting hann vi också med :-) Det blir inte så ofta jag tar mig tid att göra nåt ihop med nån annan vuxen. Om jag behöver handla nåt far jag oftast iväg en snabb runda själv. Det går fortare och är smidigare. Men det är mycket trevligare md vuxet sällskap! Så det lär bli fler gånger :-)

Nu är jag på väg hem till den väntande tvättiden. Åter till verkligheten och vardagen. Men det tar TID. De håller på med nåt arbete vid några stationer så tågen går inte alls lika ofta som de brukar. Dessutom kan det inte köra lika fort hela vägen. Men, men, förr eller senare kommer jag nog hem till tvätten ändå.

Här är karusellen, som ska gå till kvällen!

På sommarlovets första dag (första dagen då vi ALLA var lediga och friska) sken solen, så klart, och vi styrde kosan mot Gröna Lund!! Vi hade lovat Moa ett bra tag nu att vi skulle fara dit så fort det bara blev sommarlov. Behöver jag säga att hon knappt kunde hålla sig still på vägen dit?? Fullständigt uppspelt :-) Det var Ella också, fast hon visste inte riktigt varför. Det var ju hennes första besök på Grönan, så hon visste inte vad som väntade. Men att det var nåt kul, det förstod hon ju med tanke på Moa.

Vi tog T-banan till Slussen och därifrån båt över till Djurgården. Moa stod längst fram i båten och spanade mot  Grönan. Planerade vilka karuseller hon skulle åka. Och i vilken ordning :) Det enda som bekymrade oss lite, var att vi glömt mäta flickorna. Frågan var ifall Moa hade passerat den magiska 140 cm gränsen, och ifall Ella nådde upp till 100 cm... Om man är 140 cm lång får man nämligen åka Jet-line, Twister och en massa andra häftiga karuseller! Och 100 cm måste man bl a va för att få åka barn radiobilarna själv. Sist vi var på Grönan var Moa bara 110 eller 120 cm lång, så hon såg verkligen fram emot att få åka ALLT. Eller nästan i alla fall. Några karuseller hade faktiskt jag lagt in mitt veto mot. Som Extreme och Fritt fall. Och den nya där man åker upp-och-ner i en berg-och-dalbana. Inte en chans att jag skulle släppa upp min förstfödda i nån av dem!! Förenat med livsfara kändes det som. Moa, däremot, hade nog utan tvekan hoppat upp och satt sig i nån av dem. Eller alla tre. För att barnen skulle få åka så mycket som möjligt, köpte även jag och Johan åkband.  Ella behövde inget, till hennes stora olycka. Hon ville ju också ha ett fint armband :)

Den första karusellen som Moa ville åka var den med gungorna. Som hon har längtat efter att få åka den! Det ville hon redan sist, men då var hon för kort...

Till en början försökte vi köra nån slags turordning. Först fick Moa åka, sen över till barnkarusellerna så fick Ella åka en. Men det tog ALLDELES för lång tid. I synnerhet om man tänker på att det var kö till i princip ALLT! Så istället turades jag och Johan om att ha vagnen med Alice. När jag hade vagnen, fick Moa åka såna karuseller som hon kunde åka själv. Då passade Johan på att åka lite läskigare med Ella, som t ex Nyckelpigan. Och när Johan hade vagnen, så var det min och Moas tur att åka de hallsbrytande berg-och-dalbanorna... Några karuseller åkte faktiskt Moa och Ella ihop. Fast Moa tyckte att de var ganska trista... men som en shysst storasyster ställde hon upp och åkte med lillsyrran ♥

Nu var det ganska länge sen jag åkte några karuseller. Om man inte räknar de där småbarnskarusellerna som går runt runt. Så jag hade glömt bort lite hur det kändes... Moa ville ju åka de värsta som hon fick, och sitta längst fram. Hela tiden när vi stod i de lååååånga kön till Vilda musen försökte jag övertala henne om att vi skulle sitta i den BAKRE vagnen. Jag ville inte dö riktigt än... Ja, ok mamma, sa Moa, och satte sig i den FRÄMRE vagnen när det blev vår tur. Vad gör man?? Det var bara till att sätta sig i den främre. Jag visste ju att Moa aldrig i livet skulle ge med sig. Jag vet inte hur många gånger jag hade en näradöden upplevelse den dagen! Haha! "Jag gör det för Moas skull" blev mitt mantra som jag rabblade i huvudet varje gång som vagnen långsamt steg uppför en brant backe. Jag visste ju precis vad som väntade på andra sidan krönet... När vi kom upp på krönet i Twister hörde jag killen (typ i 25-års-ålder) bakom oss säga "Heeeelvete, vad brant den är!!" Sen skrek han och jag ikapp! Haha :-) Men gud vad kul det var också. Samtidigt. För jag visste ju att jag inte skulle dö. Att jag med största säkerhet skulle överleva. Moa hade hur roligt som helst! Gallskrek och klamrade sig fast. En gång till, mamma! Flygande mattan åkte hon säkert 5 gånger på raken! De enda lugna "attraktionerna" hon åkte var Lustiga huset (2 ggr) och Blå tåget (som försökte skrämmas men inte riktigt lyckades).

 Ella åkte radiobarnbilarna om och om igen. Till sist blev hon en hejare på att ratta :-) Det fanns inte så många karuseller för henne som hon kunde åka själv. Alice nöjde sig med en tur in till Pettson och Findus. Där hittade hon en xylofon som hon började klinka på. Annars hade hon fullt upp med att titta på allt!

En grej som Moa och Ella åkte ihop var Fritt fall. Den för barn alltså :) Moa tyckte väl att den var så där... Ella däremot tyckte det var väldigt pirrig innan den startade. Sen tyckte hon inte att det var lika kul... Haha! Alldeles tyst satt hon högt däruppe och väntade på att det hela skulle vara över... Hon ville INTE åka den igen!

Lite roligare var det då i Lustiga huset tyckte hon. Ända tills de kom till slutet och rutchkanefärden på mattan. Jag och Alice stod utanför och väntade och väntade, men de kom aldrig. Till sist kom Moa. Själv. Ella tyckte visst att det var liiite för läskigt att åka på mattan ner. Moa sprang in igen för att försöka övertala Ella att hon skulle våga åka ner. Samtidigt som hon tog sig upp för den krångliga trappan, kom Johan och Ella utpromenerandes genom en sidodörr. Johan hade gett upp... Sen fick vi vänta på att Moa skulle komma ner. Igen.

När vi till sist hade åkt allt vi orkade, köpte lite godis och sockervadd begav vi oss hemåt igen. Barnen var väldigt lugna hela vägen hem. Helt slut. Och det var vi också. MEN roligt hade vi! Hela dagen!

Jag och Moa har redan bestämt att vi ska åka dit igen med moster Jessica när hon kommer till Stockholm. Och om Moas kompis Tina har kommit tillbaka från sin semester så tar vi med henne också! Hon har guldkort. Det lär bli skoj!!

Full rulle!

Äntligen sommarlov! Och hittills har det varit HELT fullspäckat :-) Jag hinner inte ens blogga... men nu tänkte jag ta mig tid att berätta om lite av vad vi gjort so far.

Precis innan sommarlovet började fick vi besök. Johans mamma kom och hälsade på! Trevligt, trevligt :) Jag jobbade ju, så det blev inte så många utflykter, men Johan och barnen var lediga. De hittade på lite här hemma. var till kaninparken, tog en tur till Farsta centrum och myste lite inne när vädret var dåligt. Dessutom fick hon följa med och uppleva Moas skolavslutning! Det brukar vara en urmysig tillställning ute i Orhem, där skolan har en egen plätt. Långbord med tårta uppdukat. Framträdande av alla klasserna. Högtidliga tal till niorna. Strålande sol och picknick-filtar överallt. Tyvärr hade de lovat regn detta året. Med inslag av åska. Så istället ändrades planerna, och det blev skolavslutning på skolan istället. Inte alls lika mysigt, men trevligt ändå. Moa och två kompisar framförde "Vart jag mig i världen vänder" av Den svenska björnstammen, till publikens jubel :-) Sen avtackades även Moas lärare, Lena. Hon kommer ta hand om de nya 6-åringarna som börjar på skolan till hösten. Moas klass kommer istället få Nicklas och Emmelie. Blir nog jättebra det med, även om vi kommer sakna Lena som varit helt fenomenal med klassen! Sen blev det tårtkalas :-) Även Alice fick smaka lite gran - MUMS!

Anledningen till att jag inte var med, var att det var bestämt utgång med jobbet samma kväll. Vi brukar alltid bli bjudna på något och gå ut ihop i samband med att läsåret tar slut. Och det ville jag ju inte missa! Hehe ;-) Jag har ju varit på ALLA Moas tidigare skolavslutningar, så jag tyckte inte gjorde så mycket att Johan fick chansen att gå det här året. Hursomhelst, hade jag det hur trevligt som helst! Vi åkte en tur med en båt och mumsade på sommarbuffé med sill, lax, nypotatis och en massa annat gott. Och drack lite vin till :) När båten åter var i land, var vi ett sällskap som gick vidare till en pub i Gamla Stan för att kolla på fotbollen (Tyskland-Holland). Fyra av mina kollegor, som inte komma jobbare vidare på skolan till hösten, följde med. Så det blev lite som en avskedsfest för dem. Kommer verkligen sakna dem!!! Vid ett snåret bestämde jag mig för att det fick räcka. Var ju faktiskt jobbdag dagen efter... Redan innan jag kom hem, kände jag en molande värk i magen. Sen när jag lagt mig började jag att frysa så att jag skakade. Och må fruktansvärt illa... Pinsamt, tyckte jag. Tålde jag verkligen inte alkohol bättre än så här?!? Sååå mycket hade jag verkligen inte druckit, nåt glas vin och nån cider. Hmmm. Till sist gick det inte längre. Upp på toa och spydde som en kalv. Usch! Dock blev det inte bättre. Mådde fortfarande dåligt på morgonen, och hade fortfarande rejält ont i magen. Precis vid naveln. Frukost var inte att tänka på! Men jag kunde ju inte stanna hemma. DET hade ju bara varit för pinsamt! Att erkänna för alla kollegor att jag blivit så dålig av det lilla jag drack! Bara till att masa sig iväg till jobbet och jobba hela dagen. Möten, möten och återigen möten. Och så lite beställningar på det.

På eftermiddagen mådde jag bättre igen och tänkte inte så mycket på det hela. INte förrän Johan och hans mamma blev dålig på lärdagsmorgonen. Ont i magen, vid naveln, frossa och illamående. Ooops! Var visst magsjuka jag hade drabbats av. Jag hade visst INTE varit bakis trots allt... Jag kan lova att jag var nervös inför att gå till jobbet på måndagen. Frågan var inte OM jag hade smittat ner nån stackars kollega, utan HUR många! Dock verkade det som att alla hade klarat sig! I alla fall de som var på jobbet. Ganska många hade komp att ta ut, så ifall de blev dåliga lär jag få höra om det först när höstterminen börjar....

Förutom att det var tråkigt för Johan och hans mamma att ligga dåliga i magsjuka hela helgen, så var det dubbelt tråkigt eftersom vi hade planerat in nån utflykt då när även jag kunde följa med. Men, men... inte så mycket att göra åt. Huvudsaken var ändå att Johans mamma hann bli frisk till måndagen då hon skulle sätta sig på tåget norrut igen! Och det blev hon! Hade ju varit lagom kul att åka tåg magsjuk :( Dessutom hann hon med att få uppleva något stort innan hon for. Alice tog sina första stapplande steg!! Stapplande var verkligen rätta ordet, för det var väldigt vingligt :-) Men ändå, hon gjorde det! Så nåt minnesvärt fick Johans mamma ändå med sig efter sitt besök här hos oss! Nästa gång vi ska ses blir det nog vi som får ta oss norrut, så att Alices bonusfarfar också får träffa henne. Han har lite svårt att resa långt pga en dålig rygg, så det är uteslutet att han kommer ner till oss. Det blir som får ta oss upp istället. Men det får bli nästa sommar, eller påsk kanske. Men upp ska vi - klart han måste få träffa vårt tredje mirakel!

Lycka är...

att komma hem från skolan och oväntat få ett paket. I alla fall om man frågar Moa :)

Eftersom hon fyller år i december, strax innan julafton, brukar vi ge henne en större present i samband med skolavslutningen. För att fira att det blir sommarlov. Ett år fick hon ett Nintendo DS. Ett annat en ny cykel. Förra året fick hon sin första mobil. Det blir sån väldigt lång väntan annars, om man bara ska få presenter i december...

I år hade vi lite olika funderingar på vad vi kunde ge henne, men bestämde oss till sist för en...

Samsung Galaxy Y!!

Moa har tjatat jättelänge på oss att hon vill ha en iphone, men en sån telefon tycker vi är liiite väl dyr för en nioåring. Men så såg jag att flera barn i Moas ålder på min skola hade just en sån här telefon. Och så fick vi hem reklam från Elgiganten med ett bra erbjudande. Så då var det bara att slå till! Johan köpte den till henne innan idag, och vi hann precis slå in den innan hon kom hem från skolan. När hon väl upptäckte vad det var i paketet, visste lyckan inga gränser :) Helt salig! Hon ville genast börja ladda ner appar med spel. Hon vet ju precis hur man gör :) Dock har vi sagt att hon inte får ladda ner nånting som kostar. Inte utan att hon frågar oss först, så att vi kan godkänna det. Annars kan det hela bli en vääääldigt dyr historia för oss! Men med tanke på hur många gratis appar et finns, så lär nog inte det bli nåt problem. Det finns tillräckligt med spel ändå! En annan fördel är att hon nu kan ta kort med sin telefon. Det kunde hon inte förut. Och så kan hon ta emot MMS. Behöver jag säga att hon är helnöjd ♥

Än så länge har vi bara kvar hennes gamla nummer och abonnemang, men vi ska köpa till nåt som telia kallar för "säker mobil" och ett årskort mobilsurf. Då kan hon surfa utan att det blir alltför dyrt, även när hon inte är hemma. Här hemma är hon ju uppkopplad mot vårt trådlösa bredband. Fördelen med "säker mobil" är att man ska kunna spåra mobilen ifall hon tappar bort den, eller den blir stulen. Och det känns ju som att det kan vara lönt nu när hon har en lite dyrare telefon. Så nu har hon fullt upp med att lära sig sin nya telefon. Och jag och Johan kan få ha våra i fred. Nästan. Ella vill ju heeemskt gärna låna dem :)

Moa på äventyr!

Har ju helt glömt att berätta om Moas stora äventyr förra veckan...

Efter mycket längtan så var det äntligen dags i torsdags för att vandra och övernatta i militärtält. Drygt 4 km skulle de gå. Det var första året som alla i Moas klass skulle få sova över. Hon går ju i en 3-4:a och förra året fick bara de som då gick i 3:an sova i tältet. De andra, däribland Moa, fick åka hem igen på eftermiddagen. Så man kan lugnt säga att Moa hade längtat ett helt år på att få sova i tält! Jag rotade fram min gamla vandraryggsäck (som varit med om både det ena och andra...) och packade allt hon behövde ha med sig. Sovsäck. Liggunderlag. Ombyte. Badkläder. Regnkläder. Toasaker. Matsäck. Ficklampa. Pyjamas. Och så Ninan, Moas rosa gosekanin som hon haft sen hon var en månad! Till sist var ryggsäcken nästan större än Moa själv... :-)

Johan, Ella och Alice följde henne till skolan. Mest för att se att hon verkligen klarade av att bära ryggsäcken själv. Annars hade Johan fått packa om och packat ur något. Men det gick bra, även om hon fick gå lätt framåtlutade eftersom väskan var lite baktung. 

Efter att ha samlats en kort stund i klassrummet tågade hela skolan iväg mot bussen. Eleverna från åk 3 och uppåt med stora, tunga ryggsäckar, och de yngre med betydligt lättare :)

Ella, Johan och Alice vinkade av dem och gick sen hem igen. Äntligen fick Ella cykla! Hon hade ju längtat ända sen helgen på att få cykla, men den tråkiga magsjukan satte ju stopp för det. Titt som tätt stannade hon dock för att plocka fram sitt "läppstift" ur handväskan. Viktigt att va fin när man är ute och cyklar ;-) Johan höll på att bli tokig på henne. Haha! Har full förståelse för honom :)

Sen hörde vi inget från Moa förrän hon kom hem dagen efter. Hon hade med sig mobilen om ifall att, men hon hade så fullt upp att hon inte hade tid att ringa oss. Inte ens för att säga godnatt... Men när hon kom hem hade hon såååå mycket att berätta!! Vandringen hade gått bra, även om det hade regnat när de skulle äta sin matsäck. Tur då att jag skickade med regnstället :) Sen när de kom fram till tälten hade de minsann badat, trots att det var kallt i vattnet. Moa, som verkligen inte är någon badkruka, hade bara gått i till midjan. Och nästan blivit attackerad av en svan, som tyckte att sjön tillhörde dem!

På kvällen hade de grillat och ätit marshmallows. Berättat roliga spökhistorier för varandra. Och till sist somnat. Moa var den som höll ut längst i det tältet där hon och de övriga tjejerna från klassen sov! Sen hade hon vaknat fram på småtimmarna av att hon frös... Tyckte ändå att jag packade ner ordentligt med kläder att sova i. Pyjamas, raggsockar och benvärmare. Var visst för lite ändå... Men det hade varit ok ändå :)

Sen hade hon på nåt märkligt vis lyckats göra illa foten, så hon kom hem med lindad vrist. Och så hade hon plåster på knäet. Och myggbett på stortån. Men annars hade allt gått bra! Hon längtar redan efter nästa år :)

Tack och hej! Ses till hösten :)

Så då har vi sjungit färdigt för i år. Ingen mer skola för barnen utan ett härligt långt sommarlov istället! Det förtjänar de. Det är värda :)

Som vanligt samlades vi på skolgården. Regnet hängde i luften, men vi klarade oss! Barnen sjöng allsång med alla sommarens finaste visor. Det bjöds på en del framträdande och rektorn höll tal. Mest känslosamt var det i vanlig ordning när 9:orna skulle avtackas. Deras klassföreståndare fällde några tårar. Så klart. Det blir så när man inser att man inte kommer att träffas nåt mer. Oavsett hur mycket man tjatar och gnatar på sina elever så betyder de en hel del för en ❤

Sen delades ett vandringspris. 3 klasser fick dela på det :) Klass 1,3 och 4 hade lyckats samla exakt lika många 400 m varv under idrottsdagen! Så får vandringspriset vandra nästa läsår :) Och så fick en elev i årskurs 9 ett stipendium för goda prestationer och gott kamratskap.

Efter den avslutande "Den blomstertid nu kommer" gick alla klasser till sina respektive klassrum en sista gång detta läsår för att fika ihop och önska varandra en glad sommar. I år bjöds det på glass med choklad- och kolasås och kex. Mums!

Jag var först med klass 3, som jag kommer att va klassföreståndare för nästa år, och sen sprang jag vidare till klass 4, som är min gamla klass. För nu är det nämligen klart! Jag tar över blivande 4:or och kommer även att undervisa blivande 5:or i svenska och engelska. Så på ett sätt får jag tillbaka mina gamla elever :) Vi har tänkt oss ett nära arbete, jag och klassföreståndaren i 5:an. Blir nog jättebra! Ser redan fram emot höstterminen :-)

Nu återstår fyra dagars arbete som kommer fyllas av beställningar, flytt, överlämningar och lite annat pappersarbete. Sen är det SOMMARLOV!!! För mig också :-)

Moa får sommarlov redan imorgon. Då ska Johan och barnen på tårtkalas i Orhem. Blir nog mysigt om bara solen vill visa sig :) Själv ska jag ut med jobbet. Vi ska åka båt och mumsa räkor. Blir nog också mysigt :)

Den blomstertid nu kommer!

Nu är det skolavslutning! Hoppas det INTE börjar regna...
Vi ska nämligen va på skolgården :)

Blev en tant doktorn istället

Till sist fick vi komma in till doktorn. Efter att ha väntat i ca 2 1/2 timme. Inte alltför farligt med tanke på att det var helg.
 

Precis innan vi fick komma in till doktorn ville Ella gå och kissa. Tjoho! Så fick vi lämnat urinprov också :) När vi väl fick komma in kände och klämde doktorn på magen. Inget konstigt. Hon lyssnade på henne. Inget konstigt. Till sist bestämde hon sig för att ta ett blodprov. För att se ifall det visade nåt. Dessutom tänkte hon att Ella kanske hade kvar nån baskilusk i tarmarna från förra magsjukan. Så för att få bort det skulle Ella få medicin i rumpan, klyx.



En lagom blek Ella...



Efter att väntat en stund kom sköterskan och stack Ella i fingret. Aj! För en gångs skull tyckte Ella faktiskt att det gjorde ont. I vanliga fall brukar hon inte reagera. Men ett plåster med Pinochio lindrade lite. Och ett klistermärke med Skalman gjorde att hon helt glömde bort fingret :) Medicinen i rumpan tyckte hon INTE om. Stackars gumman ❤ Men det gick bra ändå. Fast sen ville hon åka hem!

Proverna visade - ingenting! Hm. Undra vad det för nåt hon råkat ut för. Som gör henne så dålig men som inte syns när de undersöker henne. Nåja, hon slickade lite på Piggelinen som hon fått, och kräktes lite till. Sen packade vi ihop oss och åkte hem igen.

Idag har hon mått bra. Ätit ok. Inte kräkts nånting alls. Så nu verkar hon vara frisk igen :) Förstår verkligen ingenting, men förhoppningsvis är det slut på magsjuka nu. Kanske att klyxet ändå fick bort det sista av magsjukeviruset :) Hoppas, hoppas!

I väntan på farbror doktor

Är på barnakuten med Ella. Igen. Johan var ju hit i tisdags. Då tog de en massa prover. Blodprov. Urinprov. Tops i halsen. Klämde henne på magen. Kollade öronen. Men hittade inget fel.

Dagen efter kräktes hon på fm, men sen blev hon bättre. Hon ville äta på em. Och fick behålla det. Febern försvann och hon blev som vanlig igen. Ända tills imorse. För då ville hon inte ha nån frukost. Bara lite vatten. Och strax efter kom det upp igen!

Så har det hållt på hela dan. Hon har druckit lite vatten. Och sen sprungit in på toa och kräkts upp det igen. Lilla gumman ❤ Till sist hade hon inget kvar i magen. Då kom det galla istället. Flera gånger har hon stått böjd över toaletten och hulkat, utan att nåt har kommit.

Till sist ringde vi 1177 och fick rådet att åka in. Så nu sitter vi här i väntrummet. Eller Ella har faktiskt somnat. Hon är helt slut. Nån vätskeersättning ville hon inte ha. Hon mådde illa.

Hoppas verkligen att de kan säga vad hon drabbats av! Att de hittar vad det är för en baskilusk som gör att hon är dålig. Så att hon kan bli frisk igen. Så att hon mår bättre och blir sig själv igen.

Sjukling

Det enda Ella längtade efter i helgen var att få CYKLA till dagis på måndagen. Hennes stödhjul har varit löst ett tag och i helgen fixade Johan det. Ni kan tro att hon blev besviken när vi sa att hon inte fick gå till dagis! Men med nära 40 i feber kan man inte va där och leka:(
Trots Alvedon i flera omgångar, ville febern inte ge med sig. När hon dessutom började klaga på att hon hade ont i magen, ringde vi 1177. De tyckte att vi skulle åka in med henne. Tydligen så är hög feber och magsmärtor en sån där kombo som man ALLTID ska åka in för. I alla fall när det gäller barn. Om de inte har kräksjuka så klart.

Så Johan packade ihop en väska och åkte iväg med henne vid 5-snåret. Hon var så varm att jag närapå brände mig när jag skulle klä på henne. Lilla gumman ❤ När de väl kom till barnakuten på SÖS var det 15 barn före dem! Bara att inse att det skulle ta lite tid innan det blev deras tur. Jag hann natta Alice och få Moa i säng innan de till sist fick träffa en läkare. Efter 5 timmar på akuten - urinprov, blodprov, kläm på magen, titt i öronen och pet i halsen kunde läkaren konstatera - ingenting! Han kunde inte säga vad som gjorde att hon hade ont i magen eller varför hon hade hög feber. Jaha, det kändes ju värt att fara dit... Nåja, skönt ändå att kunna utesluta något allvarligt :) Tankar om blindtarmen, tarmvred, urinvägsinfektion etc hade snurrat både en och två gånger.

Vid halv tolv kom de så äntligen hem. Jag kan lova er att det var en mycket trött tjej som till sist fick lägga sig i sin säng ❤ Hon somnade nog innan huvudet nuddade kudden. Fullpumpade med Alvedon.

Än så länge är det bara jag och Alice som är vakna. De andra får nog sova tills de vaknar av sig själva. Röd dag idag så vi är ju lediga allihop :)

Skumt...

Vi trodde att vår frys hade gått sönder igår. På eftermiddagen hade den stigit till endast -13. Inte ok när det egentligen ska va -18! Action freeze funktionen funkade inte heller. Glasspinnarna hade börjat smälta till barnens stora förtvivlan. Och min. Storhandlade hos Glassbilen för bara nån vecka sen...

Vi letade efter kvittot och fann det! 5 år sen vi köpte den. Hm, då gäller ju knappast garantin! Hittade även vår frysförsäkring som vi med viss tvekan betalade även i år :) Den ersätter mat som förstörs pga fel eller strömavbrott. 2500 kan som mest få i ersättning för endast 99 per år. Helt ok.

På kvällen hade tempen stigit ytterligare. -9 bara! Dessutom pep den till varje gång tempen ändrades. Då måste man trycka på larmknapoen annars fortsätter den. Kändes ju så där att få springa upp hela natten... I ren desperation tryckte jag in att frysen skulle bli riktigt kall, -23! Och efter nån timme var den nere på -12. Funkade det?!? För säkerhetsskull ändrade jag till -19 innan vi hoppade i säng. Ville inte riskera att frysa sönder maten :)

I morse när jag kom upp med Alice stod frysen på... -19!! Kan en frys laga sig själv?!? Vår kan visserligen frosta av sig själv, men den kan visst ännu mer än vi trodde! Nu gäller det bara att ha koll. Och att leta fram handboken! OM ifall att den börjar krångla igen.

Föräldramatch

Jag tycker inte att jag hinner med nåt just nu. Och jag har maaassor att göra!! Det jag verkligen inte hinner med är att blogga. MEN jag ska ta mig lite tid nu i alla fall. Trots att jag egentligen inte hinner...

Förra veckan var det avslutning på Moas basket. Första gången som jag följde med henne. Tidigare har det alltid passat bättre att Johan har följt henne, men den här sista gången fick jag fara med henne. Jag hade inte koll på att det var avslutning, utan mötte bara Moa vid tunnelbanan direkt efter jobbet. Väl på basketen såg en mamma till en av tjejerna som går i åk5 på min skola. Snacka om att jag blev förvånad! Jag hade ingen aning om att D och Moa gick i samma basketlag :) Dessutom fick jag veta att det skulle bli match - mellan barnen och föräldrarna. Eeeh...Jag var ju inte direkt klädd för att spela basket. Inte hade jag några skor med mig heller. Men, men det fick gå ändå. Och sen berättade mamman att det skulle va picknick efteråt. Men! Hade jag heller ingen aning om. Eftersom det låg en ICA i närheten fick det bli till att springa iväg och handla nåt direkt efter träningen. Allting går :)

Moa är verkligen duktig på basket (för att ha tränat så lite). Hon har bra bollkänsla såg jag där jag satt och tittade på träningen. Flera gånger satte hon bollen i korgen. Bra på att passa och ta emot också. Det har hon säkert efter mig ;-) Hon är definitivt inte längst i laget. Långt ifrån med tanke på att de flesta är 1 eller 2 år äldre än henne. Det är ju egentligen ett 00-01 lag, och Moa är ju 02:a. Men så länge man inte är äldre, är det ok att va med och spela. Men trots det, tyckte jag att hon hängde med väldigt bra. Ibland är det ju en fördel att va liten också. Det är inte lika lätt att hon blir av med bollen när hon dribblar, eftersom hon kan huka sig och därmed "skydda" bollen bättre. Fast det är klart, när man ska göra poäng är det ju en fördel att vara lång. Vi får se ifall hon fortsätter i det här laget, eller om hon ville byta till de som är i hennes ålder.

Själva matchen mot föräldrarna var jämn. Barnen kämpade och tog i! Vi föräldrar tog det väl lite lugnare :) Till sist slutade den i alla fall med vinst för föräldrarna med 22-20. Efter det skulle vi köra nåt som kallades stress. Det var också en tävling som gick ut på att få bollen i korgen. Om den som var efter mig fick sin boll i korgen före mig var jag ute. Moa stod efter mig, och fick ut mig direkt :) Haha!

Sen blev det picknick i parken intill. Lite småkallt, men barnen sprang runt på lekplatsen och höll sig varma. Emellanåt kom de och tog sig en munsbit av vad de hade med sig. Det verkar som att de trivs och har kul ihop. Trots att de går på olika skolor och är i olika åldrar. Kul! Dessvärre så berättade tränarna att de inte skulle fortsätta träna laget nästa säsong. De har fullt upp med skolan. En tar studenten i år, och den andra ska börja trean på gymnasiet till hösten. Eventuellt kommer laget slås ihop med ett annat lag. Vi får se hur det blir. Men jag tror nog att Moa vill fortsätta. Om inte annat så tänker vi peppa henne! ♥

Nej, nu hinner jag inte mer denna gång. Ella måste i säng. Hon har varit hemma idag eftersom hon hade feber i morse. Lite hostig har hon också varit idag. Så det blir till att va hemma imorgon också. Stackaren. Allt hon längtar efter är att få cykla till dagis och berätta för favvofröken Janne om sin dans uppvisning. Men det får vänta tills på torsdag...

Showtime!

Igår var det dags! Efter 9 veckors träning var det dansuppvisning för Ella och hennes danskompisar. Det var en liten skara ganska nervösa och blyga flickor som väntade på att få uppträda. Efter en kort uppvärmning med dansfröken, fick så vi föräldrar lov att komma in i danssalen. Vi satte oss ner och alla plockade fram sina kameror :) Det här skulle förevigas! Första dansuppvisningen :)

Flickorna samlades med fröken i ena änden av salen. Musiken började. Signaturmelodin till Luftens hjältar. Då fick alla flickorna rampfeber! Och gick och satte sig hos sina föräldrar! Haha :) Vad ska man säga. De är trots allt bara 3 år :) Stackars fröken fick dansa hela dansen själv. Vi föräldrar försökte övertala, och locka våra små tjejer att gå upp och dansa med henne, men det blev lite för mycket med publik.

Nåväl, skam den som ger sig. Dansfröken gjorde ett nytt försök. Hon samlade gruppen på nytt och musiken började sattes på igen från början. Denna gång gick det bättre! Ella studsade runt med pekfingrarna i högsta hugg. Sen flög hon runt som ett flygplan! Och så en liten snurr på det! Så lite dans fick vi ändå se :) De var jätteduktiga ♥ Det är inte så lätt att komma ihåg stegen när man är mest koncentrerad på att se var mamma och pappa sitter. Och se ifall de tittar HELA tiden. Det gjorde vi!

Efter dansuppvisningen bjöds det på lite fika - jordgubbar och kakor. Mums! sa Ella. Dessutom blev det diplomutdelning. Riktigt högtidligt! De fick gå fram en och en och ta emot diplomet från fröken.

Alice tyckte fiskarna under disken var roligast :) Hon stod länge, länge och tittade på alla de fina fiskarna som simmade runt, runt. Helt fascinerad!

Efteråt hade Ella inte alls lust att gå hem. Hon ville dansa mera! Vi fick förklara för henne att nu var det sommarlov från dansen. Men det gjorde henne inte lyckligare. Det är inte lätt att förstå sånt där. Att rätt var det är tar det roliga slut. Men till hösten blir det mer dans!