Det har verkligen varit full rulle här i dag. Första riktiga vardagen på två veckor! Ella var ju först sjuk med feber en hel vecka och sen var ju syster med familj här på besök. När de hade åkt hem hade Moa en studiedag och då tyckte jag att Ella likväl kunde få stanna hemma resten av den veckan (två dagar), så att hon verkligen blev helt hundra frisk. Så idag var det dags för dagis igen för Ella, och skola för Moas del.
Alice hade en riktig krångel natt inatt. Hon sov dåligt och vaknade till stup i kvarten. Jag tror att hon har fler tänder på gång... Dessutom är hon lite lätt förkyld så näsan täpper igen på natten. Inte lätt att va liten ♥ När klockan var strax efter 6 i morse gav jag upp och gick och satte mig i soffan med henne istället. Då kunde hon sova vidare i en knapp timme i alla fall. Hon hade lite grinigt morgonhumör (inte så konstigt kanske), men det gick över när hon hade fått sin gröt! Hon älskar verkligen sin gröt! Äpple- och pärongröt från Semper - mums! Äntligen har hon också börjat förstå att vatten är gott. Att man faktiskt kan dricka det. Det är till och med så att hon ibland gnäller om hon inte får det :) I morse fick hon prova att dricka själv. Dumt nog var det en mugg utan handtag, så det gick inte så bra. Vi har andra muggar med handtag, så hon ska få prova igen. Så klart. Med handtag på muggen tror jag att det hade gått bra. Eller så hade hon hällt allt vattnet över sig själv :)
När alla var färdigklädda var det så dags att bege sig mot Ellas dagis. Naturligtvis ville hon cykla. Och det fick hon. När man är lite drygt 3 år gammal kan man ALLT själv. Det kan Ella också. Hon vill göra allt själv. Prova i alla fall. Sen kan hon mycket väl säga att hon inte kan och att hon behöver hjälp. Så blev det när hon skulle försöka få cykeln in i trapphuset från loftgången utanför vår dörr. Det var en hög tröskel, och hon fick inte över framhjulet riktigt. Slutade bara med att hela cykeln höll på att tippa! Men sen skulle hon själv köra in den i hissen, och ta ut den också. Trots att styret vred sig 180 grader, och pedalerna slog henne på bakbenen hela tiden. Kan själv, mamma! Sen cyklade hon hela vägen till dagis. Med handväskan i cykelkorgen ♥ Hon var stolt som en tupp när hon kom fram. Titta - det här är min nya cykel! Och min hjälm! Och titta här vad jag har i min väska! Det var inga problem att lämna henne, trots att hon hade varit hemma i två veckor. När vi hade parkerat cykeln på innegården, sprang hon ut och lånade en av de cyklar som finns på dagis. Puss och kram och hej då mamma! Skönt.
Sen rusade jag och Alice vidare mot BVC. Vi hade tid för att väga och mäta henne idag. Nu behöver vi verkligen inte vara oroliga för hennes tillväxt längre. Helt plötsligt ligger hon strax ÖVER normalkurvan! Hon har ökat nästan exakt ett kilo på en månad - 8 465g väger hon. Och är 68 cm lång. Massa mysiga bebisvalkar överallt ♥ Knubbiga små lår, rund go mage och en liten dubbelhaka. Precis som det ska va. Det märks att hon tycker om vanlig mat :)
Efter BVC-besöket blev Alice så trött att hon somnade sittandes i vagnen. Sekunden innan lekte hon med överdraget, och så helt plötsligt, slöt hon ögonen och somnade! Då är man trött ♥
Vi hade bestämt att vi skulle åka hem till Maria efter BVC-besöket, så att vi äntligen skulle hämta hem spjälsängen, så det gjorde verkligen inget att hon somnade. Då kunde jag packa ihop det sista, och organisera oss lite i lugn och ro. För även om vi skulle hämta hem spjälsängen, så skulle vi även lämna lite grejor. Som lite pyttesmå bebiskläder. Det börjar ju närma sig! Snart, snart så ska E bli storebror ♥ Så med Alice i vagnen, Nizars cirkelsåg på vagnen, bilstolen ovanpå och en IKEA-kasse med bebisgrejor begav vi oss mot garaget och bilen! Eftersom inte både spjälsängen och vagnen skulle rymmas i vårt bagageutrymme, fick jag parkera bilen utanför vår port och gå upp med vagnen igen. Dessutom hade jag ytterligeare en kasse med kläder som Maria skulle få låna.
Det hela höll dock på att gå riktigt illa. Vi höll på att bli instängda i hissen!! Vår hiss har två stycken dörrar. En inre, som går upp automatiskt, och en yttre, som man får öppna själv. Den yttre går inte att öppna förrän den inre har gått ujpp helt. Det finns en spärr som gör det omöjligt. När vi kom upp till vår våning så gick inte den inre dörren upp helt. Saknades typ knappt 5 cm. Jag tror att det var nåt stort singelgruskorn som kommit i vägen. Det lät så i alla fall. Problemet var ju att då kunde jag inte heller öppna den yttre dörren! Den gick inte att rubba. Hann känna paniken komma smygande! Då provade jag att trycka dörren i sidled så att den skulle öppna sig helt, och det gick! Ut med vagnen och Alice! När jag sen lät den yttre dörren gå igen, började hissen bara att pipa. Den inre dörren gick inte igen, förutom det lilla som jag hade tryckt undan, och därmed gick inte den yttre att öppna igen. Ringde direkt och felanmälde den, och på eftermiddagen när jag kom hem efter att ha hämtat Ella på dagis, funkade hissen igen. Perfekt!
Nåja, nu är i alla fall spjälsängen äntligen i Skarpnäck igen. Tog ju bara två månader att få till det ;) Dock är den kvar i bilen i garaget... Och skruvarna till den är kvar hos Maria. Nånstans. Men, men... det går framåt! Skruvarna kommer säkert snart fram och då ska vi genast skruva ihop den! Så att Alice får prova att sova i den. Hoppas att hon kommer att trivas bättre i den än vad hon gjorde i vaggan. Den ville hon ju aldrig sova i...
Jag och Maria hann dessutom ta en kaffe och en kaka, snacka lite skit, gå igenom lite bebiskläder och ja - umgås :) Jag lämnade två kassar med kläder och fick en med mig hem :)
Nu ska jag springa ner och hämta tvätten i tvättstugan. Förhoppningsvis är den torr! Sen blir det till att hoppa i säng. Barnen sover redan. Alla tre ♥
0 kommentarer:
Skicka en kommentar