Äntligen hemma igen :-)

Efter alla prover och undersökningar hittade de till sist vad som gav Alice så hög feber - njurbäckensinflammation. Det är en lite allvarligare variant av urinvägsinfektion. Troligtvis är det öroninflammationerna som är den egentliga boven. Eller rättare sagt alla antibiotikakurerna för att bota dem. Antibiotikan har rubbat den naturliga bakteriefloran så att urinvägsinfektionen har fått härja fritt.

Det känns lite irriterande att läkaren som träffade henne efter den första feberkrampen inte kollade upp henne ordentligt. Han tog inget blodprov. Inget urinprov. Frågade inte om sjukdomshistoria. De kollade hennes öron, konstaterade att febern var borta (hon hade bara 37 på morgonen) och skickade hem henne med diagnosen magsjuka (hon kräktes flera gånger) alt influensa. Tänk om han hade gjort en grundlig undersökning! Tänk om han blivit misstänksam mot hög feber trots fjärde dagen med antibiotika! Vad mycket det hade besparat oss.

Nu vet vi iallafall vad som orsakade allt, så det känns bra. Febern är på väg bort och aptiten på väg tillbaka :-) Så himla skönt!! Vi var på ultraljud innan vi fick fara hem, och allt såg bra ut. Dessutom tog de ytterligare blodprov på henne och kollade tempen hur många gånger som helst. Allt för att vara på den säkra sidan. Första gången de tog sänkan på henne (när jag kom in till akuten med henne) låg den på 21. Dagen efter hade den stigit till 111! Tydligen ska den vara högst 10 hos barn... När vi for hem vet jag inte vad den låg på, men de kunde tydligt se att den nya antibiotikan fungerade.

Vi har fått tid för en röntgenundersökning nästa vecka. Efter den ska hon byta till en annan sorts antibiotika fram tills vi ska tillbaka på ett återbesök. Dessutom måste vi ringa och få en ny tid på VC så att vi kan få den där remissen till öron-näsa-hals, annars är det ju risk för att vi hamnar i den här sitsen igen. Och det vill vi verkligen inte! Hoppas hon aldrig, aldrig, ALDRIG får feberkramp igen!!

Kan ju erkänna att det kändes lite nervöst att fara hem med henne. I synnerhet som tempen sakta men säkert närmade sig 39! Snabbt fram med Alvedon till henne! Den tog och efter nån timme var tempen nere strax under 37. Men vi lät henne sova bredvid oss i soffan medan vi kollade lite tv. Och i vår säng resten av natten. Bara för att va på den säkra sidan.

Idag har hon inte haft feber alls, utan lekt, ätit och varit nästan som vanligt. Bara lite tröttare än vad hon brukar va när hon är hemma. Snart är hon nog sitt vanliga busiga jag igen :-)