Uppdatering!

Det var ett tag sen jag skrev sist. Helt enkelt för att jag inte hinner med. Vardagen är tillbaka med jobb, dagis och skola. Det går i 210 här hemma hos oss. Känns det som iaf :-) Tänkte försöka hinna med att ge er en liten uppdatering. Ska strax ner i tvättstugan igen, och Moa måste i säng, men lite hinner jag nog med att skriva!

Jag hade ganska mycket ångest innan jobbet började om efter sommarlovet. Jag brukar inte ha det. Brukar vara full av förväntan med tusen idéer som jag vill testa. Projekt jag vill göra. Temaområden och övningar som jag bara väntar på att få sätta igång med. Men det här året kändes det inte så. Jag skulle nämligen få ta över en klass som på olika sätt gjort livet besvärligt för två av mina kollegor... I våras var jag in i den klassen en del, och det bådade inte gott kan jag säga. Pappersbollar flög genom klassrummet. Barn gallskrek rakt ut. De lyssnade inte på de vuxna i klassrummet. Någon riktigt undervisning hanns knappt med då det var så många konflikter som behövde redas ut hela tiden. Min stackars kollega gjorde sitt bästa, och med henne i klassrummet funkade det ganska bra, men med andra vuxna blev det väldigt stökigt. Några av barnen skulle testa gränser in i det minsta! När det gällde allt!
Jag gick med på att ta över under förutsättningen att jag skulle ha fritids med i klassrummet. Och att jag hade stöd av min kollega som skulle jobba närmst mig. Det skulle jag få. Och då kändes det lite lugnare, men jag gruvade mig ändå inför att sommarlovet skulle ta slut.
När vi vuxna väl började om, hade så klart förutsättningarna ändrats. Jag skulle helt plötsligt inte få nån från fritids i klassrummet. Så uppfattade jag det iaf  först. Det lades mer och mer uppgifter på mig, och jag kände hur det tyngde ner mig. Försökte hålla modet uppe, och käckt säga att allt var lugnt. Tills sist gick det inte mer. Jag bröt ihop. Fullständigt. Mitt under ett arbetslagsmöte. Kändes som att benen sparkades undan på mig. Kände mig verkligen helt knäckt, och osäker på ifall jag skulle klara av dennna klass. Som tur var lyssnade min ledning på mig, och jag fick tillbaka min fritids. Så skönt! Att få kunna visa sig svag och känna att man får stöd.
Nu har barnen gått i skolan en vecka och det går bra. Än så länge. Den elev som jag oroar mig mest för har varit ledig. Kommer tillbaka imorgon. Men med de övriga går det faktiskt rätt så bra. De lyssnar. Gör vad de ska. Visst har det varit konflikter, men jag får hjälp av mina kollegor att reda ut det värsta. Idag fick varken jag eller min kollega nån rast på hela dagen. Jobbade från 8-17:30, utan en endaste rast. Lektioner, rastvakt, konfliktlösning och möte har bara avlöst varandra hela dagen. Ibland blir det så. Hoppas att imorgon blir aningens bättre! Och att klassens positiva inställningen håller i sig! Då ska det nog gå vägen det här.

Moa har också börjat om i skolan. Årskurs 4. Redan! Det går så himla fort nu! Hon har fått helt nya lärare, men det är vuxna som hon känner sen förut. Hon verkar tycka att det funkar bra. Det enda är väl att det är liiiite svårt att komma i säng på kvällarna ;-) Även Ella är tillbaka på dagis med gamla kompisarna. Som hon har saknat dem i sommar!
Numera har vi inte bara ett barn på dagis, utan två. Alice har nämligen börjat på samma dagis som Ella, fast på en annan avdelning. Johan var med och skolade in henne förra veckan . De kör föräldraaktiv inskolning, och det funkar faktiskt väldigt bra. Med våra barn iaf. Det var inga problem med Ella, och även med Alice har det gått bra. Visst är hon lite ledsen när Johan går, och hon tycker det är lite tråkigt när hon vaknar efter vilan och vi inte är där, men det går bra. Hon tycker att det är roligt med alla nya saker som finns där. Dessutom går hon ju utan problem nu, vilket gör att hon kan göra mycket mer. Klättrar gör hon också! Upp och ner från soffan och vår säng :-) Så nu gäller det att ha koll på henne!

Som om inte allt detta vore nog så håller vi just nu på och ska sälja vår lägenhet. Vi har vuxit ur den :-) Alice behöver snart få flytta ur vårt rum, och som vi bor nu finns det inget rum åt henne. Ellas är för litet för att rymma en säng till, och att dela med Moa funkar ju inte riktigt... Så nu säljer vi och flyttar till nåt större! Mäklaren var hit igår och tittade och värderade lägenheten. Hoppas att han tror rätt. På onsdag kommer fotografen hit och 9/9 ska vi ev ha första visningen! Så här går det undan! Vi har ju lite renovering kvar (små fix bara) men vi jobbar och står i för att bli klara! Vi har faktiskt redan hittat ett nytt boende. Ett nybyggt radhus här i Skarpnäck. Vi har inte köpt det ännu, men det är reserverat åt oss. Vi måste bara sälja lägenheten först. Men det ska inte vara några problem :-) Så snart är det bara till att börja packa och sortera. Kasta och skänka bort. Längtar inte till det direkt, men längtar verkligen efter att flytta! Ska bli så skönt med egen ingång. Slippa ta hissen och krångla med låsta portar. Vi kommer inte att få någon direkt trädgård men en stooooor baksida med trädäck. Stor nog att rymma en sån där utesoffgrupp och kanske en barnpool till sommaren. Ett mindre trädäck på framsidan är där också. Kök, vardagsrum och badrum med tvättmaskin nere. Skönt. Slippa springa till tvättstugan och kånka tvätt upp och ner. Där uppe är där tre sovrum och ett allrum. Tanken är att Ella och Alice ska dela rum och ha allrummet till lekrum. Det tror jag kommer funka bra. Men allt hänger som sagt på att vi får sålt vår lägenhet. Annars går det ju inte. Vi har inte råd med dubbelboende nån längre tid iaf.

Nä, nu måste jag kila ner till tvättstugan igen... Men nu vet ni iaf varför jag inte skriver här så ofta. Hinner helt enkelt inte!

Tack gode Gud...

för att det finns våtservetter! Alice fick tag på mackan Ella hade lämnat kvar vid frukostbordet. Det var Nutella på den. Behöver jag säga att det blev kladdigt? Det var INTE tänkt att Alice skulle få smak för choklad riktig än. Hon har inte fått smaka nåt godisliknande alls, bara glass, och jag hade tänkt försöka vänta ett tag till. Även om det är svårt att undvika med två systrar som bara vill va snälla och bjuda lillasyster på nåt gott :-)

Ella fick smaka klubba innan hon var året. Snälla Moa (drygt 6 år) stoppade in den i munnen på henne... Syskonkärlek?

Fick iaf Alice ren till sist, men gissar att hon kommer att protestera när hon inte får smaka nästa gång som nån i familjen tar sig en Nutella-macka.

Party, party!!

Moa har pyjamasparty ikväll. Ett myyyyycket försenat födelsedagsparty. Hon bjöd fyra tjejer och tre kunde komma. Den fjärde var utomlands. Moa har planerat hela veckan. Gjort inbjudningskort och delat ut dem. Handlat snacks. Planerat lite mer :-)

Vid 18 drog det igång. Moa hade bestämt vad de skulle äta. Korv med pommes. Sen sprang de iväg och hyrde film, "Hungerspelen". Väl tillbaka blev det disco med Just Dance, ett Wii-spel. En av flickorna hade det med sig och det blev succé! Ella hakade på och dansade tills hon i princip stupade i säng ❤. Till och med Johan var tvungen att testa :-) Tror vi måste köpa det där spelet! Riktigt roligt (och bra träning också)! Tjejerna dansade sig svettiga och var tvungna att springa ut på balkongen titt som tätt för att svalka sig :-)

Nu ligger/sitter de på Moas rum och ser filmen och käkar chips, godis och allt möjligt gott. Får väl se när de somnar ikväll. OM de somnar! Just nu är de extremt speedade. Gissar på att de egentligen är övertrötta. Fast det skulle de ju ALDRIG erkänna ;-)

Hårdträning ♥

Alice ligger i hårdträning. Hon far fram i hela lägenheten med sin leksak. Vet inte riktigt vad man ska kalla den. Det är en aktivitetstavla på hjul. Hon har iaf hur roligt som helst när hon jagar oss! Lyfter den upp på mattan. Plöjer ner allt som kommer i hennes väg :-) Hon går ju ett antal steg själv, men sen tappar hon balansen och sätter sig på rumpan. Hon är överlycklig över att hon nu kan gå vart hon vill! Det är nog hennes knän också. De blir röda av allt krypande...

Hennes mage är mycket bättre nu. Vi var till VC igår och en läkare ställde massvis med frågor till mig och Johan. Om Alice matvanor, hur länge hon varit hård i magen osv. Hon klämde henne på magen också, men givetvis hade Alice gjort en fin blöja just innan vi gick iväg, så magen kändes mjuk och fin. Enligt läkaren så gör vi allt rätt. Hon tyckte att vi skulle fortsätta precis så som vi gör med att ge Alice mat som är lösande och försöka undvika sånt som är stoppande. Däremot tyckte hon precis som vi att det är värt att kolla upp det hela ordentligt, så hon skrev en remiss till barnläkaren i Farsta. Vet inte hur lång tid det kommer att ta innan vi får en tid, men det känns bra att en barnläkare får undersöka henne. Just nu ger vi henne några katrinplommon som vi klipper i bitar och en hel del russin varje dag. Det funkar. Hon verkar inte ha ont när hon bajsar längre och framförallt - hon håller inte emot. Skönt! Hon var ju väldigt less på katrinplommonpurén, men katrinplommon i bitar tycker hon än så länge jättemycket om. Men det känns ju inte bra att vi ska behöva ge henne så mycket lösande mat. Ska hon behöva äta flera katrinplommon om dagen resten av livet?? Det låter ju inte vettigt. Något galet måste det ju va. Eller? Vi har aldrig haft såna här problem med vare sig Moa eller Ella. Tror aldrig vi behövde ge dem katrinplommon överhuvudtaget! Alice har ätit ca½ burk om dagen sen hon var 4-5 månader... Men just nu mår hon bra och bajsar som hon ska :-) Tänk att det där kan skapa så mycket problem och oro när det inte funkar som det ska. Vi får väl höra vad barnläkaren säger. Hoppas bara att det går bra när hon börjar dagis. Vi ska va supertydliga med att de INTE får ge henne nåt som är stoppande!

Stillsamt vackert

Jag och Moa tog oss en cykeltur nu på kvällskvisten. Vi cyklade bort till Flaten, en sjö som ligger i närheten av oss. Där var så lugnt och stilla. Vackert. Solen lyste på skogen som speglade sig i den blanka sjön. Dimmorna dansade strax ovanför vattenytan. Magiskt.

Hipp, hipp hurra! Alice 1 år ♥

I tisdags var det en stor dag för Alice. Hennes första födelsedag! Tänk vad fort tiden går. Minns i detalj allt som hände de där timmarna när hon kom till världen. Hur glad jag var när jag gick och la mig på kvällen den 6:e augusti. Glad för att barnet jag hade i magen skulle få en egen födelsedag. Min storasyster fyller ju den sjätte. Efter några timmars sömn vaknade jag av att jag hade värkar. Kanske att det är dags tänkte jag, men jag lät Johan sova vidare. Förstod ju att det skulle dröja ett tag. Två timmar senare vaknade han och undrade vad som stod på. Ytterligare en timme senare ringde vi in för att höra ifall de tyckte att vi skulle åka in. Vi ringde efter Maria som vi bestämt skulle vara barnvakt när det var dags, och strax efter halv sju var vi inne på SöS. En timme senare, efter att jag varit helt övertygad om att min rygg skulle gå av på mitten, hade ett litet knyte kommit till världen. Obeskrivlig lycka ♥ Och nu har det redan gått ett år. Hur är det möjligt? Kan man inte få sätta livet på paus ett tag? Så att man hinner med att njuta lite mer. Det går för fort! 

Lilla knytet Alice, bara någon timme gammal, med den söta mössan som hennes moster Jessica hade när hon var pytteliten ♥

Vi firade ju hennes födelsedag med kalas för ett tag sen när mamma och pappa var här, så i tisdags var det bara vi i familjen som firade henne. Moas kompis T kom också förbi. Ballonger på dörren och prinsesstårta till en liten prinsessa. En rosa med en röd ros. Vi tände ljuset på tårtan och sjöng och hurrade för henne! När hon skulle blåsa ut ljuset, ville hon ta det i handen. Ajaj, sa jag. Jag ville ju inte riskera att hon skulle bränna sig.Då brast flickstackarn ut i tårar. Lilla hjärtat. Hon trodde att hon inte skulle få äta sin tårta. Men det fick hon så klart. Vi torkade tårarna och jag hjälpte henne att blåsa ut ljuset. Nästa år kan hon nog göra det själv :) Skeden vi hade lagt fram till henne brydde hon sig inte om. Istället tog hon nävarna fulla med tårta och tryckte in dem i munnen. Härligt! ♥ Och kladdigt.

Efter fikan var det dags för paket! Hon hade ju redan fått öppna en del sist vi firade henne, men det fanns ändå ganska många att öppna. Hon fick några från oss - tamborin, maraccas, Little people tåg, Barbapapa ryggsäcken och en humla som man drar efter sig (Brio). Sen hade det kommit ett paket från farmor och farbror Mattias - en jättesöt klänning och en gullig badbok. Trots att Jessica redan hade gett henne en present hade det kommit ännu ett med posten - Mamma Mu åker rutschkana. Ella var riiiiiktigt sugen på att öppna paket hon med, så hon fick hjäpa Alice lite :-) Men några klarade Alice alldeles själv! Hon börjar förstå vad det är man ska göra, drar och river i pappret! Sen vill hon ju leka med det som var i paketet, inte öppna flera. Hon var supernöjd med maraccasen som var i det första paketet hon öppnade. Fast det är klart, när hon öppnade tåget blev det fart på henne. Uuuuh, uuuh, sa hon mycket ivrigt.  Haha!

Det krävs koncentration när man öppnar paket!

Resten av em lekte alla tre med Alice nya leksaker. Så de var nog bra :-) Till och med T hamnade på golvet bland alla leksakerna. Men trots allt hann Alice prova dem allihop! Vet inte riktigt vilken som blev favoriten - tror hon tyckte att alla var lika roliga :-) Så nu kanske Ella får ha sina leksaker i fred. Eller kanske inte...

Tack alla snälla för allt fint vår lilla tös fick nu när hon fyllde ett ♥

Dålig nattsömn och stackars Alice

Två barn i sängen en hel natt är ett barn för mycket. Minst. Känner mig helt ledbruten efter att ha sovit bredvid två väderkvarnar. Dessutom i Alice ner från sängen vid 4. Hon hade krupit ner till fotändan och råkat komma över kanten. Som tur är är vår säng ganska låg och sängöverkastet låg i en hög nedanför. Så fallet blev inte särskilt högt och hon landade mjukt. Lilla gumman ❤ La henne tätt bredvid mig. Då somnade hon om ganska fort.

Vi ringde VC nu på morgonen för att få en tid till Alice. Fanns inga lediga tider förrän imorgon kl 8:30... Ända sen hon var liten har hon varit trög i magen och nu har det gått så långt att hon inte vill bajsa längre. Hon spänner sig. Håller emot för allt vad hon är värd. Skriker. Kallsvettas. Vi ger henne allt möjligt som vi vet är lösande, men det hjälper inte. I fredags ringde jag vårdguiden och fick rådet att ge henne lite Microlax. Så vi provade det och det hjälpte lite grann. Men nu är det likadant igen. Och så här kan vi inte ha det. Hon ska ju inte behöva vara rädd för att bajsa! Hoppas att vi får hjälp imorgon så att det blir bättre!

När hon var lite och jag ammade henne bajsade hon var 3:e dag. Ibland var 5:e. Helt normalt enligt BVC. Inte alls enligt mig. När hon sen började äta gröt gav vi henne katrinplommonpuré varje dag. Då blev det lite bättre. Nu vill hon dock inte äta det längre. Vi provar med päronpuré, messmör i vällingen, annan frukt och massor med vatten. Inget hjälper. Hon får bada varje kväll för att hon ska slappna av. Vi masserar magen på henne. Försöker få igång magen genom att "cykla" med hennes ben. Inget hjälper. Att ge henne minsta lilla som är stoppande är absolut förbjudet!

Inatt vaknade hon av att det tryckte på. I sitt halvnakna tillstånd spände hon sig som en fiolsträng. Allt för att hon inte ville. Hon är egentligen inte särskilt hård i magen. Det är bara att hon inte vill. Får se vad de säger imorgon. Om två veckor ska hon ju börja på dagis. Då vill vi ju gärna att det här ska funka som det ska för henne. Att hon inte ska va rädd. Personalen där lär ju inte ha samma lugnande effekt som jag och Johan har. De lär inte ha samma tid heller att hjälpa henne. Och tänk om hon skulle få i sig nåt stoppande...

Strapatser

Innan vi åkte iväg på semester till Skåne och Öland tidigare i somras köpte jag en cykel. En fin röd cykel med kärringram, bred sadel och högt styre :) Dessutom köpte vi två cykelsitsar, en till Ella och en till Alice. I lördags var det dags för premiärturen:-)

Johan hade Alice bakom sig, och jag hade Ella därbak. Lite orättvist kanske med tanke på att Johans cykel har aluminiumram. Väger alltså nästan ingenting i jämförelse med min! Dessutom är ju Ella aningens tyngre än Alice :) Men, men, får väl se det som att jag fick lite mer träning ;-)

Vi cyklade iväg med lite fika i min cykelkorg och utan nåt direkt mål. När vi kom ut ur bostadsområdet bestämde vi oss för att svänga in till Nackareservatet för att hitta en mysig glänta där vi kunde fika. Alice somnade ca 2s efter att vi svängt in på den guppiga grusvägen. Såg inte sådär jättebekvämt ut där hon hängde med huvudet som tyngdes ner ännu mer av hjälmen... Bara till att snabbt leta upp en glänta där vi kunde lägga ner henne!

Den första var redan upptagen och vid den andra såg vi både en huggorm och en groda i gräset. Hmm. Jag och Ella cyklade i förväg för att hitta nån bättre fikaplats, men till sist fick vi vända tillbaka. Bara skog och stenblock överallt! Inte en endaste liten glänta vad vi kunde se från stigen.

Som tur var hade den första gläntan blivit ledig, så där dukade vi fram fikan. Alice la vi i gräset på Johans jacka. Såg mysigt ut tills vi upptäckte alla myggen! Johan blev förste myggjagare medan jag och Ella gick på upptäcktsfärd. Det blev en väldigt kort upptäcktsfärd dock. Vi hann hitta lite blåbär och ta några kort. Ella hittade några pinnar som hon började leka dirigent med. Hon hann med att plocka nån blomma också. Men sen höll vi på att bli uppätna av alla mygg! Det var mygg överallt! Det brukar inte vara så myggigt här i Stockholm, men nu var vi tvungna att slå bort mygg HELA tiden. Och ändå fanns det de som hann med att sticka oss. Ont gjorde det också när de stack oss.Vet inte vad det var för monstermygg!

Johan ville också hinna med att se sig lite omkring, så jag bytte av honom som myggjagare. Dock lyckades jag inget vidare. Istället råkade jag väcka Alice. Genom att hälla ett halvt glas saft rakt i ansiket på henne... Jag glömde helt bort att jag höll i Ellas saftglas när jag skulle till att slå ihjäl typ 5 mygg som satt på min fot. I ivern över att träffa dem svängde jag till med handen som jag höll saftglaset i. Alice vaknade med ett illvrål! Det kan man ju förstå. Inte så kul att få kall saft över sig när man ligger och sover :(

Hon lugnade sig dock nästan direkt, så det var nog inte så farligt ändå. Dessutom hade hon hunnit sova så mycket som hon brukar. Vi packade ihop oss och väl hemma började vi räkna myggbett. Jag tror Johan vann med ca 20 på vardera fot... Ella och jag hade också ett gäng som kliade. Jag tror att Alice klarade sig, men däremot hittade vi en fästing på henne när vi badade henne. Usch! Johan visste hur man tog bort den. Som tur var fick han bort allt! Antar att hon fått den när hon låg och sov på Johans jacka. Det var en väldigt liten fästing, så vi måste ha missat när den smet in och gömde sig vid hennes hals. Vi ska ha koll så att det inte blir rött där den satt, men än så länge ser det bra ut.

Nästa gång vi beger oss ut i naturen måste vi nog tänka på att ta på oss myggmedel innan vi beger oss. Haha! Vilka stadsbor vi har blivit! Tål inte ens lite mygg :-)

Hyss?

Självklart passar Ella på att göra sånt hon aldrig brukar. Bara för att ge mig mer merjobb. Bara för att jag är trött. Som att tvätta håret själv i handfatet. Med halva schampoflaskan. Hon som aldrig brukar vilja tvätta håret!

Det var bara till att ställa henne vid badkaret och skölja, skölja, skölja. Så nu är iaf hennes hår ordentligt rent :)

Kaffe, kaffe, kaffe!

Fy vad trött jag är! Men jag har bara mig själv att skylla... Jag gick helt enkelt och la mig på tok för sent. För sent med tanke på att jag vet att Alice vaknar nån gång mellan 6-6:30... Jag och Johan fastnade framför tv:n. Vi har fått hem de första 6 avsnitten på säsong 5 av en serie vi följer. Varje avsnitt slutar alltid så där klurigt, mystiskt och otydligt, vilket gör att man måste se ett till. Och ett till. Trots att klockan har passerat midnatt...

Inatt bestämde sig dessutom Alice för att vakna när jag tassade förbi spjälsängen och smög mig ner i sängen. Och givetvis hittade jag inte hennes napp när jag famlade runt i mörkret. Hon hann bli hur pigg som helst! När jag sen skulle få henne att somna om i vår säng, låg hon mest och vevade som en väderkvarn.

När jag till sist gav upp mina försök att få henne att somna om, tog Johan över. Det slutade med att han och Alice sov resten av natten på soffan. Och Ella kom in och sov med mig.

Nä, ska nog ta mig ännu en kopp java. Blir nummer tre denna morgon! Men det behövs! Johan sover. Blev ju inte mycket sömn för honom inatt. Tur barnen leker bra ihop :-)

Dagens rätt

Jag provade nåt nytt till middag idag. Couscoussallad med babyspenat, soltorkade tomater, fetaost och en massa annat gott. Till den gjorde jag kyclingfiléer i ugnen. Som sås hade vi lite tzatziki. Så att det inte skulle bli för torrt. Smarrigt värre så här en torsdagskväll! Tyckte iaf jag och Johan. Moa åt kyckling och couscous. Ella lyckades vi lura till att äta ca 5 kycklingbitar. Salladen vägrade hon att smaka. Alice däremot smaskade couscous och fetaost för glatta livet. Haha! Så nu har vi små couscousgryn över hela köksgolvet :-)  Så talande för hur våra flickor är med maten. Moa äter en hel del, men inte allt. Ella äter ingenting, och Alice äter vad som helst (nästan) ♥

Det enda som saknades ikväll var ett glas med gott vitt vin. Men det får vänta till helgen :) Tror absolut att vi gör detta fler gånger!

My kind of game

Jag har hittat ett nytt spel att spela på min iPhone. Och jag är hooked! Det är ett musikspel, ung som musikleken om ni nån gång lekt den på nån fest. Man får höra en kort snutt av en låt (från en viss genre). Sen ska man gissa antingen vad låten heter eller vem artisten är. För att det ska bli lite lättare får man fyra alternativ. Och för att det ska bli lite mer spännande, tävlar man mot andra och utmanar dem i olika genres. Den som gissar rätt snabbast får mest poäng. My kind of game indeed!

Om ni vill testa så heter spelet SongPop. Jag har laddat ner gratisversionen. Vet inte vad man får ifall man betalar, men mig roar gratisversionen fullt tillräckligt :)

Bordsskick? Nja, inte direkt...

Alice ville äta sin lunch själv. Skeden ratade hon. Maten gled bara av den hela tiden så hon fick den aldrig i munnen. Gick bättre att äta med händerna! Blev mycket kladdigare också! Härligt :-) Blev till att totalsanera halva köket efteråt! Henne också för den delen :-) Men hon måste ju lära sig. Och träning ger ju färdighet. Sägs det :)

Änglahår på G... :)

❤❤❤

❤❤❤