Äntligen sommarlov! Och hittills har det varit HELT fullspäckat :-) Jag hinner inte ens blogga... men nu tänkte jag ta mig tid att berätta om lite av vad vi gjort so far.

Precis innan sommarlovet började fick vi besök. Johans mamma kom och hälsade på! Trevligt, trevligt :) Jag jobbade ju, så det blev inte så många utflykter, men Johan och barnen var lediga. De hittade på lite här hemma. var till kaninparken, tog en tur till Farsta centrum och myste lite inne när vädret var dåligt. Dessutom fick hon följa med och uppleva Moas skolavslutning! Det brukar vara en urmysig tillställning ute i Orhem, där skolan har en egen plätt. Långbord med tårta uppdukat. Framträdande av alla klasserna. Högtidliga tal till niorna. Strålande sol och picknick-filtar överallt. Tyvärr hade de lovat regn detta året. Med inslag av åska. Så istället ändrades planerna, och det blev skolavslutning på skolan istället. Inte alls lika mysigt, men trevligt ändå. Moa och två kompisar framförde "Vart jag mig i världen vänder" av Den svenska björnstammen, till publikens jubel :-) Sen avtackades även Moas lärare, Lena. Hon kommer ta hand om de nya 6-åringarna som börjar på skolan till hösten. Moas klass kommer istället få Nicklas och Emmelie. Blir nog jättebra det med, även om vi kommer sakna Lena som varit helt fenomenal med klassen! Sen blev det tårtkalas :-) Även Alice fick smaka lite gran - MUMS!

Anledningen till att jag inte var med, var att det var bestämt utgång med jobbet samma kväll. Vi brukar alltid bli bjudna på något och gå ut ihop i samband med att läsåret tar slut. Och det ville jag ju inte missa! Hehe ;-) Jag har ju varit på ALLA Moas tidigare skolavslutningar, så jag tyckte inte gjorde så mycket att Johan fick chansen att gå det här året. Hursomhelst, hade jag det hur trevligt som helst! Vi åkte en tur med en båt och mumsade på sommarbuffé med sill, lax, nypotatis och en massa annat gott. Och drack lite vin till :) När båten åter var i land, var vi ett sällskap som gick vidare till en pub i Gamla Stan för att kolla på fotbollen (Tyskland-Holland). Fyra av mina kollegor, som inte komma jobbare vidare på skolan till hösten, följde med. Så det blev lite som en avskedsfest för dem. Kommer verkligen sakna dem!!! Vid ett snåret bestämde jag mig för att det fick räcka. Var ju faktiskt jobbdag dagen efter... Redan innan jag kom hem, kände jag en molande värk i magen. Sen när jag lagt mig började jag att frysa så att jag skakade. Och må fruktansvärt illa... Pinsamt, tyckte jag. Tålde jag verkligen inte alkohol bättre än så här?!? Sååå mycket hade jag verkligen inte druckit, nåt glas vin och nån cider. Hmmm. Till sist gick det inte längre. Upp på toa och spydde som en kalv. Usch! Dock blev det inte bättre. Mådde fortfarande dåligt på morgonen, och hade fortfarande rejält ont i magen. Precis vid naveln. Frukost var inte att tänka på! Men jag kunde ju inte stanna hemma. DET hade ju bara varit för pinsamt! Att erkänna för alla kollegor att jag blivit så dålig av det lilla jag drack! Bara till att masa sig iväg till jobbet och jobba hela dagen. Möten, möten och återigen möten. Och så lite beställningar på det.
På eftermiddagen mådde jag bättre igen och tänkte inte så mycket på det hela. INte förrän Johan och hans mamma blev dålig på lärdagsmorgonen. Ont i magen, vid naveln, frossa och illamående. Ooops! Var visst magsjuka jag hade drabbats av. Jag hade visst INTE varit bakis trots allt... Jag kan lova att jag var nervös inför att gå till jobbet på måndagen. Frågan var inte OM jag hade smittat ner nån stackars kollega, utan HUR många! Dock verkade det som att alla hade klarat sig! I alla fall de som var på jobbet. Ganska många hade komp att ta ut, så ifall de blev dåliga lär jag få höra om det först när höstterminen börjar....
Förutom att det var tråkigt för Johan och hans mamma att ligga dåliga i magsjuka hela helgen, så var det dubbelt tråkigt eftersom vi hade planerat in nån utflykt då när även jag kunde följa med. Men, men... inte så mycket att göra åt. Huvudsaken var ändå att Johans mamma hann bli frisk till måndagen då hon skulle sätta sig på tåget norrut igen! Och det blev hon! Hade ju varit lagom kul att åka tåg magsjuk :( Dessutom hann hon med att få uppleva något stort innan hon for. Alice tog sina första stapplande steg!! Stapplande var verkligen rätta ordet, för det var väldigt vingligt :-) Men ändå, hon gjorde det! Så nåt minnesvärt fick Johans mamma ändå med sig efter sitt besök här hos oss! Nästa gång vi ska ses blir det nog vi som får ta oss norrut, så att Alices bonusfarfar också får träffa henne. Han har lite svårt att resa långt pga en dålig rygg, så det är uteslutet att han kommer ner till oss. Det blir som får ta oss upp istället. Men det får bli nästa sommar, eller påsk kanske. Men upp ska vi - klart han måste få träffa vårt tredje mirakel!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar