Vilken natt

Ja, herregud vilken natt! Ibland får man verkligen veta att man lever. Och att man är småbarnsförälder!

Ella har kommit in i en jättedålig rutin som vi måste bryta. Hon vill inte sova middag om dagarna. Istället tar hon sig en lur mellan 17-19. Det är HELT omöjligt att väcka henne ifall hon somnar då. Det händer inte varje dag. Ibland klarar hon av att va vaken hela dagen :) Om hon sover middag, som hon ska mitt på dan, så somnar hon sent typ vid 22. Inte optimalt. Helst ska hon inte sova på dagarna alls. Bara vila en stund. Men när hon sover så där sent som hon gjort tre dar i rad, ja då är hon ju inte säng förrän klockan 12! Och det är verkligen för sent!
Igår var en sån kväll. Vi la henne inte förrän 22, eftersom hon hade sovit sent. Men det var helt omöjligt för henne att somna! Hon skulle dricka lite vatten, gå på toa, eller "Mamma, jag vill prata lite med dig!". Efter femtielva vändor fram och tillbaka, fick hon till sist krypa ner hos mig i vår säng. Då var klockan 23. Johan och Moa hade inte kommit hem än, och Alice hade precis somnat.

Moa och Johan kom äntligen hem kvart i ett. Jag kunde naturligtvis inte somna innan dess... Så fort Ella hade somnat bar jag dock tillbaka henne till hennes säng. Det går inte att sova med henne. Då får man armbågar och knän i ryggen! Men jag hann inte sova mer än en timme innan Alice vaknade... Bara till att lyfta över henne! Sen gick mobilens larm igång halv 7. Godmorgon! Hoppas verkligen att vi kommer i säng i bättre tid ikväll!